• testtest

Andersson Water utrustning är konstruerad och producerad i Sverige enl ISO och CE normer.

Vårt 5 man starka design och projektteam behärskar 3d cadkonstruktion och är några av få Svenska certifierade autodesk inventoranvändare. Vårt 10 man starka service och produktionsteam har tillverkat tusentals rensgaller i över 20 år. Vår produktion har bla robotsvetsning, lasersvetsning, 3d laserskärning, vattenskärning.

Några produktionsmaskiner:
– Laserskärning upp till 20mm stål
– Vattenskärning upp till 100mm stål
– Gradsax och bockning för 12x3000mm plåt
– Certifierad svetsning och betning
– Material och reservdelslager lokalt i Sverige

Företaget

Vi har arbetat med maskiner för vattenrening i över 20 år i hela världen. Vår specialitet är trappstegsgallersilar för avloppsförbehandling/mekanisk rening. Vi är det enda företaget med erfarenhet från samtliga trappstegssilar på marknaden. Inom förbehandling har Andersson Water unikt samlat kunnande om konstruktion, applikation, service och internationell marknadsföring. Vi tillhandahåller den högsta servicenivån och rejälaste utrustningen inom vårt område.
Andersson har tidigare jobbat med bla Hydropress Huber 5år, Nordic Water 12år, Mellegard & Naij 2år. Andersson Water produkter utvecklades 2000-2001 och har referenser och återförsäljare över hela världen. Sedan 2015 har Andersson Water återlanserats på Nordiska marknaden.

Step Screen historia

Uppfinnaren Carl-Otto Wallander hade sedan 70 talet varit aktiv inom vattenreningsbranschen med företaget Hydropress med hydrauliska komprimatorer och grovrensgaller som huvudprodukter. I början av 80 talet uppfanns en ny finrensgallersil av Carl-Otto, trappgallret Step Screen. En revolution inom mekanisk avloppsförbehandling. För första gången inom vattenreningens historia var det möjligt att ersätta ett grovt maskinrensat 10-30mm galler med ett fint 1-6mm galler i befintlig betongkanal med bibehållen hydraulisk profil. (lågt tryck 200-300mm, hög vattenhastighet 0.5-1m/s). Och utöver det var Step Screen helt självrensande genom sin egen rörelse. Det klarade fett, olja, klibbigt material och höga koncentrationer med lätthet. Och dess nivåstyrning gav en matta av rensgods som filtrerade bättre än själva spaltvidden på 1-6mm. Detta gav stora besparingar i underhåll i den följande processen. Andersson jobbade med Wallander på konstruktion, tillverkning och installation av step screen och det första kedjefria trappgallret med dränkbar sidolänkagetransmission.  Länkaget har utvecklats i många varianter sedan dess. Andersson Stair Screen har idag den starkaste mest underhållsfria drivningen av alla step screen.

Vad är ett Step Screen?

Step Screen är ett maskinrensat stavgaller där hälften/varannan av stavarna är rörliga. Dom rörliga stavarna rensar gallret/dom fasta stavarna genom sin egen rörelse. Detta skiljer sig från de flesta traditionella galler/silar som är antingen maskinrensade fasta stavkrattgaller eller perforerade silar med roterande trummor eller bandhålplåtsilar. Både stavkrattgaller, trumsilar och bandhålplåtsilar fanns långt före Step Screen trappstegsgaller. Men deras naturliga begränsningar som dessa har än idag överkoms av Step Screen som fortfarande är den enklaste och mest användbara fingallersiltekniken.

Hur fungerar ett Step Screen?

Step Screen består av 2 stavpaket som konstant är i ingrepp med varann. Det konstanta ingreppet gör att stavarna stöttar varann hela tiden vilket möjliggör tunna stavar (3mm). Rörelsen mellan stavarna gör Step Screen helt självrensande. Den optimala stavtjockleken är 3mm vilket tillåter 1-6mm spaltvidd. Vilket ger 25-67% våtyta. Utöver det ger Step Screens 45-60 graders lutning ytterligare 20-40% våtyta jämfört med andra branta eller vertikala galler och silar.

De flesta “fasta stavgaller” har brant stavlutning på 75-90 grader. Och fasta stavgaller kräver mycket tjockare självbärande 6-12mm stavar för att bibehålla styrkan hos varje enskild stav. Så tjocka stavar begränsar våtytan vilket i kombination med brant lutning och kritiskt behov för krattan att träffa spalterna begränsar fasta stavgaller till >6-10mm spaltvidd. Det är här som Step Screen briljerar genom att lätt gå ner till 1-3mm spaltvidd i samma hydrauliska situationer som >6-10mm fasta stavgaller.
Fasta stavgaller är bra vid >10-20mm grovgallring tex före pumpar då endast låg 5-10% avskiljning behövs.

Perforerade silar med 1-6mm hålplåt har en våtyta på 20-40% och ofta oberäknelig beläggningsgrad vilket gör dom svåra att använda i många bef betongkanalers hydrauliska förhållanden. Dom kräver borstar, spolning och har oftast mycket rörliga delar såsom hundratals kedjelänkar under vatten, gångjärn och tätningar mellan trummor/silpaneler och ram, roterande borstar, spolramper m.m. Och kostar ofta 500-2000kr per dygn i vattenförbrukning vilket orsakar stora driftskostnader.

Step Screen ska nivåstyras intermittent steg för steg och arbeta med en filtrerande “rensmatta”. Under stegstyrningen med rensmatta fördelas flödet jämnt och lugnt genom mattan över hela gallrets yta. Rensmattan ger ett 3mm galler 80% avskiljning vilket är jämförbart med 6mm perforerad hålplåtsil. Ett traditionellt fast stavgaller kan inte arbeta stegvis med rensmatta och vid varje krattrensning blir det en rusning av vatten genom hela gallret. Detta ger lägre avskiljning på fasta stavgaller. Att byta ut ett 6mm fast stavgaller till ett 6mm rörligt step screen galler ger stora besparingar underhåll i den följande processen pga den högre avskiljningen som nivåstyrning med matta ger. Mattan är möjlig pga den större våtytan och stegförstegnivåstyrningen.

Oberoende tester på 3mm Step Screen med rätt styrning och matta har verifierat avskiljningsgrad på 80% enl internationellt vedertagna testmetoder. Det är viktigt att Step Screen har steg för steg och nivåstyrning för att ge tät rensmatta. Om man styr dom på timer eller med oprecis nivåstyrning så blir resultatet dåligt. Tyvärr har sådan felaktig styrning orsakat dåliga resultat i SCR tester och dessvärre styrs de flesta Step Screen felaktigt. Det är viktigt med rätt steg för steg och nivåstyrning!

Ett Step Screen utan rätt styrning har mycket lägre avskiljning. Kanske inte mer än 40%. Det är rensmattan, den stora våtytan, lägre genomströmningshastigheten som ger de stora besparingarna genom att använda ett 6mm step screen mot ett 6mm stavgaller eller en 6mm hålsil. Och eftersom ett <3mm step screen lätt kan användas istället för ett 6-10mm stavgaller eller 6mm hålsil så blir besparingarna ännu större!

Eftersom Step Screen är helt självrensande genom sin egen rörelse (ingen spolning, inga borstar) kan dess fulla våtyta användas effektivt med låga beläggningsgrader. Och pga det konstanta ingreppet mellan stavpaketen som aldrig lämnar varann finns det knappt begränsningar i hur fin spaltvidd man kan göra. Hålplåtsilar har stora begränsningar vid finare än 5-6mm perfo pga begränsad våtyta och hög oberäknelig beläggningsgrad och tryckfallbehov. Perforerad hålplåt är dessutom tunn 2-3mm vilket riskerar uppslitage av både hålperforeringen och själva panelerna från sand och även från själva borstningen som sliter upp hålen och panelerna. Den sammanlagda styrkan och slitytan på stavarna i ett Step Screen är enorm jämfört med hålplåtsilar!

Dom rörliga stavarna på ett Step Screen rensar gallret och samtidigt transporterar det avskiljda materialet upp steg för steg under nivåstyrning. Upp emot avlastningspunkten där det automatiskt faller av utan behov av varken borstar, spolning eller avskrapare. Step Screen är tyst och alla skydd/luckor kan öppnas utan risk att bli duschad av ohygieniskt spolvatten eller nerstänkt av en roterande borste vilket är fallet på hålplåtsilar…

Step screen är enkla men svåra…

Step screen ser enkla ut men är väldigt krävande att konstruera. Deras unika självrensande rörelse kan orsaka stora krafter och fastkörning från sand och grus. Krafterna från detta är oberäkneliga och det krävs årtionden av erfarenhet att uppskatta detta. Varje år på internationella mässor de senaste 30 åren kommer det nya kopior. Och nästa år är dom borta. Tyvärr har alla dessa dåliga konstruktioner och felaktiga styrningar gett Step Screen ett dåligt rykte på en del marknader. Detta har mer att göra med dålig kunskap än med Step Screen konceptet. Enligt vår mening finns det idag endast 3 trappgaller i världen baserade på ursprunglig erfarenhet från step screen konceptet.

Step screens jämfört mot Hålplåtsilar?

Ja ett 6mm hål ger bättre avskiljning än en 6mm spalt. Men alla hålplåtsilar är kraftigt begränsade i kapacitet och oberäkneliga i spol, tryckfall, borst och underhållsbehov. Detta gör dom svåranvända i många bef kanaler/hydraulik. Och alla hålplåtsilar kräver spolning/borstar för sin funktion för att försöka undvika igensättning av fett. Det är inte ovanligt att en hålsil kräver 50-100m3 per dygn i spolvatten. Detta är upp till 500-2000kr per dygn bara i vattenkostnad. Ett enormt slöseri! Ett 3mm Step Screen ger motsvarande avskiljning som en 6mm hålplåtsil men med mycket högre kapacitet och mycket mindre underhållsbehov. Hålsilar är bra på enklare applikationer med lågkoncentrerade stabila lågflöden utan fett tex vattenintag. Men på avloppsförbehandling och liknande feta koncentrerade applikationer har dom stora begränsningar jämfört med Step Screen. Några som valt 3mm trappgaller efter utvärdering mot 5-6mm hålsilar nyligen är Stockholm Henriksdal och Käppalaverket som ersatte gamla 3mm step screen med nya 3mm stepscreen. Även Göteborg Ryaverket och Malmö Sjölundaverket har valt att installera 2-3mm step screen i jämförelse med hålsilar. Dessa reningsverk är i storleken 400-800 000 personer och 6-18 m3/s kapacitet.

Är Step Screen starka?

Det finns ca 20 000 Step Screen i drift över hela världen. De flesta av dem är 3mm eller 6mm spaltvidd. På ett välkonstruerat Step Screen finns det inget behov för ett grovgaller före. Stora föremål skadar inte ett Step Screen och sand/grus som kan orsaka slitage/fastkörning slipper igenom ett grovgaller ändå. Genom att använda Step Screen kan man spara in ett grovgallersteg före vilket ofta tunnplåts hålsilar behöver för att inte skadas. Även om ett step screen har “tunna” 3mm stavar så är stavarnas höjd/djup ca 100mm att jämföra med 40-50mm plattjärnshöjd på ett fast stavkrattgaller. Det är stavhöjden/stavdjupet som bär upp dom huvudsakliga krafterna på ett galler. Sidokrafterna på ett step screen hanteras stöttas av plastdistanser tätt monterade utmed stavarnas längd. Fasta stavkrattgaller kan inte ha sådana distanser pga den typ av galler inte är självrensande. Vidare har step screen många tvärbalkar på baksidan som bär upp stavarna. På ca 2m stavlängd har ett step screen 6-8 tvärbalkar jämfört mot 1 tvärbalk på ett fast stavkrattgaller. Detta gör ett step screen starkare än en stavkrattgaller trots tunnare stavar.

Klarar Step Screen sand och grus?

Den självrensande rörelsen på Step Screen kan ge stora friktionskrafter när det rörliga stavpaketet rör sig genom det fasta stavpaketet. Dessa krafter överförs till transmissionen och kan leda till fastkörning. Svaga Step Screen klarar inte detta. Men det gör starka Stair Screen. Krafterna är oberäkneliga och svåra att beräkna. Det är bla här som mångårig erfarenhet gör skillnad. Idag finns bara ett fåtal med kunskap inom detta. Och än färre med applikationskunskap och rejäla maskiner.

Stair Screen är rejält byggt för att hantera sand och grus belastningar genom att absorbera och fördela krafterna innan det skadas och ge tid för överlastvakten att bryta driften. Alla anläggningar har sandbelastningar. Stair Screen används på många kraftigt sandbelastade installationer utan behov för annan förbehandling. Stair Screen är gjort för att arbeta under såna förhållanden. Ja ett Stair Screen kan skadas av tonvis och meterdjupt med sand. Men inga galler eller silar klarar det.

Stair Screen har inga krattingreppsbehov och den samlade slitytan mellan alla stavar är enorm. Den stora sammanlagda slitytan mellan alla stavar gör att Stair Screen klarar sig i ca 20 år i en extrem miljö. Hålsilar kanske inte kör fast i sand och grus men deras tunna 2-3mm hålplåt är betydligt mer känslig för utslitage både från borstning och sand. Om en sten sätter sig mellan stavarna på ett krattgaller så sitter den ofta fast djupare in än vad krattänderna räcker och då är den permanent fast. På krattgaller behöver krattänderna vara tunna vid <10mm spaltvidd och då riskerar tänderna att brytas av då stavarna bänds isär pga stenar som sitter djupare in än vad krattänderna når. På ett Stair Screen fångar mattan en del sand och om en sten kommer in mellan stavarna så är dom designade att flexa och genom sin själrensning till slut arbeta igenom stenen så att den kommer ut på baksidan.

Om en Stair Screen stav skulle krökas kan den enkelt bytas ut. Samma gäller för stavmellandistanserna. Stair Screen kan hantera högre vattenhastigheter i öppna kanaler än någon annan fingallersilteknik. Detta reduceras risken för sandansamlingar in kanalerna vilket i sin tur ökar Stair Screens driftsresultat och minskar risken för sand och slitageproblem. Stair Screen kan hantera sand och grus bättre eller minst lika bra som något annat fingaller/hålsil. Faktum är att desto finare spaltvidd desto starkare blir stavpaketen och hela maskinen. Stair Screen har inga plastdistanser nere i bottensteget vilket gör att det klarar sand bäst av alla step screen.

I Storbrittanien har perforerade hålplåtsilar varit ett krav och dominerande sedan tester på 90 talet som hävdade att perforerade silar från Storbritannien var bäst. Detta har sedan dess lett till stora drift och underhållsbehov och krävt omfattande nybyggnation av inloppsdelar med allt för låga vattenhastigheter och sandansamlingsproblem/slitage pga svårigheter att använda hålsilar i befintliga kanaler och upprätthålla vattenhastighet och lågt tryckfall. Det är märkligt att detta introducerats i Norden som ny teknik de sista åren….

Step screen finns över hela världen

Över 20 000 1-6mm Step Screen är installerade sedan 30 år runt i världen. Detta gör Step Screen till en av dom vanligaste fingallersilteknikerna. Step Screen är känt för sitt låga underhållsbehov och höga flöde/avskiljningskapacitet. Step Screen är en av dom stora uppfinningarna inom vattenrening.
Och är än idag den mest användbara och totalekonomiska fingallersilmetoden